Jon Nyloco

Jag åkte som sagt hem mot halmstad i lördags.
Lr knäred som den lilla fina byn heter som min kära mamma bor i.
Jag är en överraskningarnas man ibland, och det va ju en av anledningarna till att jag åkte ner.
För att träffa en väldigt betydelsefull människa i mitt liv.
En människa som lyckats komma nära mig på ett sätt som ingen annan har gjort på sjukt länge.
Men samtidigt har jag inte gjort samma misstag som i höstas när jag öppnade mig för mkt.
Och det verkar som detta driver en människa långt bort, när man inte vågar.
När man gör vissa saker för att skydda sig själv.
Vet inte om det handlar om att inte förstå, lr om det handlar om att man inte litar lr kanske om att man vill så mkt mer än en annan och blir sårad av att den andra inte visar samma sorts kärleksfullhet.
För jag kan inte göra det nu.
Jo, jag träffar mer än en samtidigt.
Men det betyder inte att jag behandlar lr är samma människa mot alla.
Men jag tänker inte sitta här och förklara det.
För ord hjälper nog inte direkt i den här situationen.
Men jo..
Jag har läst allt du skrivit.
Va ska ja säga?
Tänker inte säga nåt..
Det är väl mer jag som kanske "förlorat"...

Lördagkväll så åkte ja in till Lilla Tjärby för nån fest hos Carros kompis.
Jenny som hon så vackert heter.
Kom lite känt folk, men några som ja aldrig ens hade sett.
Allt va frid och fröjd.
Står ute och snackar med Marcus, så kommer en tokpackad snubbe ut.
Jag säger åt killen att vi har ett rätt privat snack och ber han gå en bit bort.
Killen puttar ner mig i rabatten.
Reser mig upp och frågar vafan hans problem är.
Han riktar nåt slag mot mig.
Men får ett tillbaka av mig istället.
Blir nån sorts brottningsmatch och jaja, båda han och jag får väl in några slag på varandra.
Sak samma.
Han hamnar på mark och blir liggande.
Jag och Marcus går in och säger till Värdinnan att killen är inte välkommen tillbaka.
Helt manisk står killen och slår på dörren som om han vore besatt.
Helt sjuk i huvet asså..
Well, killen och hans polare får lämna festen.
Jävla idiot va han..
Men folk blir väl så på fyllan.
Festen varade inte mkt längre och det blev hemgång.
Massa mys och det bjöds på lite naket.
Mest till Marcus fördel.. ;D
Sov kanske inte mer än en kvart den natten.
Hade så helvetes ont.
Väcker Marcus vid 07.09 och säger åt han att nu är det akuten som gäller.
Min hand är 23 ggr dubbelt så stor som den andra och helt blå.
Not so nice no thank you..
Åker in, blir röntgad och som vanligt tar allt 2498293 timmar innan man får ett vettigt svar.
Och tydligen så har jag bara en inre blödning och handen är typ stukade av nåt slag.
SÅ JÄVLA ONT HAR JAG IAF!
Och allt jag får är panodil och några Voltaren.
Yeeehaa!
NOT!...
Så halva söndagen gick åt på sjukan.
Men sen drog vi hem, tokdäckade och blev väckta av Ida när hon kom hem från jobbet vid 4.
Caroline fick vara min personliga assistent resten av dagen.
Tackar så mkt! ;D
Det blev pizza/kebab, sen massa godis och chips.
Caroline tyckte jag betedde mig som en pensionär/idiot/barn där jag låg och skrek.
-Hämta kudde! - Ge mig kontrollen! - Byta program! - Ge fan i mina fillidutter!
Blev iaf lite seriöst snack oxå.
Men jag vet inte riktigt va som hände.
Vet inte va som kommer hända nu.
Tar saker sakta och säkert som sagt.
Men det blev ändå en bra helg.
Även om jag inte fick fiskat nåt..
Nu kommer Charlie och hämtar upp mig snart och det blir 4½ timmars resa hem igen.
Hem till Karlstad.


Gotta go, got a date with myself...
//Jon